När man bor tillsammans med två goda vänner så får man höra ett och annat underhållande i sin vardag. Idag var det Elins tur att bjuda på skrattfest. Jag och min fina vän står ute på trappen och pratar och jag passar på att dela med mig av dagens nyhet. Jag säger: Elin, vi har fått nya grannar. Elin svarar lyckligt: Ååååh, då kan ju vi parkera där(och pekar samtidigt längre bort på parkeringen). Sedan kommer hon på sig själv och ändrar tonläget till något bittrare: Bara de inte tar vår parkering.. Jag besvarar hennes bitterhet med ett försiktigare tonläge: Men Elin.. vi har ju ingen bil. Elin ser fundersam ut några sekunder och säger sedan: Nej just det... det tänkte jag inte på.. Ungefär som om jag precis berättat en världsnyhet som hon heelt hade missat. Lilla Elin då! Din dag kommer också en dag, när du har en bil OCH en egen parkering. Men till dess tycker jag att vi låter de nya grannarna få parkera vart de vill.



Kommentarer nu i efterhand: Ja, men när du sa det.. Jag hade ingeeen tanke på det, jag fattar inte ens hur jag tänkte.